Senast uppdaterad: 13 januari 2023

Energi är den viktigaste resursen du har tillgång till i ditt arbete. Att disponera energin på rätt sätt är därför minst lika viktigt som att planera sin tid. Energy Management handlar om att komma till insikt om hur du använder din energi, vilka faktorer som tillför respektive dränerar dig på energi, och hur dina energinivåer förändras under dagens gång.
Här kommer 4 tips på hur du kan komma igång med Energy Management och ta makten över din energi – redan idag.

Ofta när vi vill bli mer effektiva och produktiva i vårt arbete så lägger vi fokus på tidsplaneringen, Time Management. Det är förstås en viktig faktor, men samtidigt är det nästan lönlöst att försöka styra sin tid om man inte samtidigt lär sig att disponera sin energi. Till syvende och sist är det ju din energinivå som avgör vad som blir gjort – och hur bra det blir gjort – under den inplanerade arbetstiden.

Därför ska vi nu titta närmare på 4 sätt att lyckas med Energy Management:

1. Monitorera dina vanor, förstå dina tendenser.

För att kunna disponera din energi på rätt sätt måste du först lära känna dig själv, dina arbetsvanor och din produktivitet. Det kan du göra genom att ”monitorera” dig själv och ditt arbete under exempelvis en arbetsvecka. För dagbok eller loggbok över vilka tider du arbetar, vilka vanor du har, när du får som mest gjort, och vilka faktorer som fyller dig eller tömmer dig på energi. Lås dig inte vid konventionella uppfattningar, till exempel att ”man är mer produktiv på morgonen”, utan försök att på ett objektivt sätt ta reda på vad som fungerar bäst för dig. Vissa människor är som mest energifyllda och produktiva tidigt på morgonen, medan andra får mycket mer gjort på eftermiddagen eller kvällen, till exempel.

Du måste också lära dig att förstå vilka tendenser som präglar din energihantering när du genomför ett arbete eller ett projekt från början till slut. Är du en väldigt driven person, som jobbar så hårt att du riskerar att köra in i väggen? Eller är du en lite mindre driven person som snarare riskerar att inte få någonting gjort? Eller pendlar du rent av mellan dessa två tendenser, så att du eldar på dig själv överdrivet mycket ena dagen och sedan inte orkar göra någonting nästa dag?

Monitorera dina vanor och tendenser och ta reda på hur dina energinivåer fungerar. Sedan kan du skräddarsy din energihantering utifrån denna information. För kom ihåg – det enda som spelar roll i slutändan är att dina lösningar fungerar för just dig. De behöver inte stämma överens med allmänt vedertagna ”sanningar” om produktivitet och effektivitet.

2. Ta reda på vad som boostar din energi, och vad som dränerar dig.

Din energi styrs förstås inte bara av vilken tid på dagen du arbetar och hur ditt inre driv fungerar, utan också av yttre faktorer som påverkar din energinivå positivt eller negativt. Den kan handla om alltifrån specifika arbetsuppgifter till olika typer av kommunikation och interaktion, som antingen boostar dig eller dränerar dig på energi. Kanske blir du helt matt av att gå igenom din inkorg, eller av att prata med den där kollegan som alltid är negativ. Kanske fylls du av energi så fort du får chansen att jobba fokuserat med ett mer långsiktigt projekt. Kanske behöver du gå en promenad eller höra av din familj för att få en ny boost på eftermiddagen.

Se till att ha stenkoll både på energitjuvarna och på de faktorer som kan tillföra ny energi. Sedan gäller det att i möjligaste mån anpassa arbetsdagen och hela ditt arbetsliv efter dessa, så att tjuvarna stjäl så lite energi som möjligt, och batterierna laddas så ofta som möjligt.

3. Sätt minimum- och maximum-mål.

Just eftersom vår energinivå påverkar oss så mycket, är det väldigt svårt att veta hur mycket eller lite arbete man kan få gjort under en dag, en vecka eller en månad. Men Energy Management handlar i mångt och mycket om att ta makten över situationen, så att man faktiskt kan bestämma hur mycket som ska bli gjort.

Harvard Business Review menar att man kan göra detta genom att sätta upp minimum- och maximum-mål för varje arbetsdag och/eller arbetsvecka. Det innebär att man i förväg bestämmer hur mycket arbete man ska göra som minst, och hur mycket man ska göra som mest. Det är ett fantastiskt bra sätt att hålla sig inom rätt ram, så att man varken halkar efter eller jobbar för hårt och riskerar utbrändhet. Om man får för lite gjort under en dag så är risken uppenbar att man inte når sitt mål i tid, därför behöver man ett minimimål. Och om man jobbar FÖR mycket under en dag så finns dels risken att man inte orkar jobba nästa dag, dels att man på längre sikt blir utbränd. Därför behöver man ett maximum-mål för hur mycket arbete man ska göra per dag – sedan slutar man för dagen, oavsett hur energifylld och entusiastisk man känner sig. För att det är en dag imorgon också, och för att energi är en resurs som man bör disponera varsamt.

4. Återhämtning är en del av jobbet.

Det kan inte nog understrykas – alla människor behöver vila och återhämtning. Att slarva med det är oprofessionellt och långsiktigt ohållbart och hälsoskadligt. Tyvärr så finns det på vissa håll en arbetskultur där den som aldrig vilar hyllas och höjs till skyarna. Men det är i själva verket ett beteende som långsiktigt skadar både individen och verksamheten.

Vila och återhämtning bör ses som en viktig del av allt arbete, och bör inte förknippas med lathet eller låga ambitioner. Du vilar ju för att ladda batterierna, så att du orkar desto mer när det väl är dags att arbeta igen. En utvilad hjärna är mer kreativ och idérik, vilket gör att den kan samla in information och lösa problem snabbare än den hjärna som nästan aldrig tillåts vila.

Din energi är din viktigaste resurs när du arbetar. Var rädd om den, och var medveten om hur du disponerar den – så kommer du märka att du kan åstadkomma väldigt mycket mer än du någonsin trodde att du skulle orka.