Senast uppdaterad: 13 januari 2023

Motivation är det som driver människor till att prestera och att anstränga sig. Det finns olika sätt att förstå och kategorisera detta lite vaga begrepp, och ett av de vanligaste sätten är att dela upp det i yttre och inre motivation.

Fördelen med det är att man får en tydlig bild av vad som motiverar en och vad som tvärtom står i vägen för ens motivation. Dina största prestationer i livet kommer säkert att hänga samman med din inre motivation – därför är den extra viktig att hålla koll på!

Uppdelningen mellan yttre (extrinsic) och inre (intrinsic) motivation har intresserad forskarna länge, och är ett av de mest grundläggande sätten att förstå motivation. Förr var det i arbetslivet ofta fokus på den yttre motivationen, medan det idag talas alltmer om den inre motivationen, som är starkt förknippad med vår personlighet och med det vi verkligen vill få ut av livet.

Yttre motivation kan bestå av morot eller piska, eller en kombination av dessa. Det framhålls ofta att den inre motivationen är viktigare och mer genuin, vilket på många sätt är sant, men den yttre motivationen kommer ändå alltid att spela en väldigt viktig roll. Frågan är hur stor andel av befolkningen som ens skulle gå till jobbet om de inte motiverades av yttre faktorer, exempelvis lön. Därför kommer dessa alltid att vara viktiga att förstå, både för individen själv och för arbetsgivaren.

Den yttre motivationen är ovärderlig när det handlar om att få oss att göra saker som vi egentligen inte alls är så sugna på. Vi gör jobbiga saker som att lämna in deklarationen eller gå till tandläkaren, eftersom vi är rädda för konsekvenserna om vi inte gör detta (piska). Ibland händer det att man tackar ja till ett extrajobb som är tråkigt men ger bra betalt (morot). Utan de yttre motivatorerna så skulle det inte bli mycket gjort i världen över huvud taget.

Inre motivation och flow

Men det är nog den inre motivationen som får oss att ta fram våra allra bästa prestationer. Inre motivation betyder att du gör någonting för sakens egen skull, och för att du som person, inombords, får ut någonting av aktiviteten. Ingen behöver ”hota” dig med några tråkiga konsekvenser, eller locka med fina belöningar, för att få dig att göra det du ska göra. Aktiviteten i sig ger dig en känsla av inre tillfredsställelse.

När man har en stark inre motivation så blir det betydligt lättare att uppnå ett flow i arbetet, det vill säga att bli helt uppslukad av arbetsuppgiften på ett sådant sätt att man ”glömmer tid och rum”. Om du upplever flow när du arbetar så bör du ta notis av detta, för då kan du ha identifierat en aktivitet som verkligen hänger samman med din inre motivation.

Inre motivation kan dock vara lite lurigt. Ibland kan man uppleva att motivationen delvis kommer inifrån, delvis utifrån, och då kan man vilja identifiera exakt vilken del av aktiviteten som genererar inre motivation. Om du till exempel sitter och skriver en rapport, och plötsligt känner en inre motivation och ett flow – vilken del av rapportskrivandet är det då som motiverar dig så? Är det det analytiska tänkandet som får dig att gå igång på alla cylindrar? Eller är det skrivandet i sig, att få arbeta med språket? Varje arbetsuppgift består i regel av flera olika delmoment och bakomliggande faktorer, och om du vill lära känna din egen inre motivation så måste du bryta ner dessa och få klart för dig vilken del av arbetet som verkligen motiverar dig.

Kan man boosta sin inre motivation?

Svaret på frågan är naturligtvis ett rungande JA, man kan boosta sin inre motivation. För att lyckas med det behöver man emellertid kartlägga den och lära känna den så bra som möjligt. Det innebär också att man måste kartläggande de faktorer som tenderar att påverka ens motivation negativt. Vissa människor förlorar sin inre motivation när de känner sig stressade eller överväldigade. Andra tappar lusten när de tvingas arbeta inom alltför strikta ramar, istället för att få leva ut sin kreativitet. Medans andra tappar motivationen när de upplever att de får för mycket negativ feedback. Och så vidare.

Ett bra sätt att få koll på sin inre motivation kan vara att skriva en ”motivationsdagbok” i en eller två veckor, där man hela tiden tar notis av vad som hjälper eller stjälper ens motivation. Man kan också ta hjälp av en ledare, en coach eller en kollega, för att få klart för sig hur ens inre motivation ser ut och vad som driver den.

Din inre motivation hänger ofta samman med din personlighet och med sådant som du alltid har velat göra, och kanske också alltid har haft lättare för än andra. Därför kan du också lära känna din inre motivation bättre genom att lära känna dig själv och dina värderingar. Vem är du? Hur beter du dig i olika situationer i livet? Vad gör du alltid när du är ensam hemma? Vad gör du alltid i sociala situationer? Vad kan du inte låta bli att göra, oavsett om någon ber dig om det eller inte? ”What makes you tick?”

Svaren på dessa frågor kan vägleda dig till din inre motivation. Och när du väl har identifierat den, se till att den får stort utrymme i ditt liv – så kommer du också att kunna prestera på topp och åstadkomma saker som är viktiga både för dig och för din omgivning.