Senast uppdaterad: 13 januari 2023

Om man vill motverka stress och utbrändhet så bör man inte bara fokusera på riskfaktorer som skapar ohälsa – man bör också lyfta fram de friskfaktorer som skapar välmående och får människor att må bra. Det menar psykiatrikern och läkaren Jill Taube, som ser på hälso- och sjukvård utifrån ett salutogent perspektiv. ”När man hamnar under stress så är det lätt hänt att man tummar på salutogena levnadsvanor – och då når man inte rätt balans”, säger hon.

Jill Taube är läkare i grunden och specialist i psykiatri, men har många bollar i luften; förutom att hon sitter med i Zebrains medicinska råd är hon också föreläsare, författare och dansinstruktör. Det sistnämnda är kanske den aktivitet som tydligast illustrerar hennes syn på vård och hälsa – det gäller att lyfta fram de friskfaktorer i livet som kan få oss att må bra.

– Jag har alltid varit intresserad av annat än bara sjukvården, jag tycker att man kan känna sig väldigt instängd där. Det är därför jag har dragits åt det salutogena hållet. Inom sjukvården görs patienterna till passiva mottagare istället för medskapare av den vård de behöver, vilket kallas för ett patogent perspektiv, säger hon, och fortsätter:

– Om man vill vara frisk så behöver man göra saker som leder till att livskvaliteten ökar, exempelvis fysisk aktivitet. Och om man inte gör det så försämras hälsan. Det finns människor som proppar i sig mediciner men ändå inte mår särkilt bra, för att de saknar friskfaktorer i livet. Därför brinner jag för det salutogena perspektivet, och har även blivit utövare genom min aktivitet som dansinstruktör, säger Jill Taube.

Stress – en naturlig reaktion

Ordet salutogenes betyder ”hälsans ursprung”, och ett salutogent förhållningssätt innebär att man fokuserar på de faktorer som orsakar eller upprätthåller hälsa, istället för att bara fokusera på vad som orsakar sjukdom (patogenes). Begreppet myntades av den amerikansk-israeliska forskaren Aaron Antonovsky (1923-1994).

– Begreppet föddes när man forskade om människor som hade överlevt koncentrationsläger. Dessa människor mådde så väldigt olika, och då ville man ta reda på vilka som klarade sig bättre och varför. Man kom fram till att det handlade väldigt mycket om salutogena metoder, till exempel känsla av sammanhang, grupptillhörighet, religion och så vidare. Det ledde till insikten att levnadsvanor kan vara salutogena, och ge eller åstadkomma hälsa, eller patogena, och orsaka sjukdom, säger Jill Taube.

Det salutogena perspektivet är väldigt viktigt inte minst när det handlar om att förebygga eller motverka negativ stress, utmattning och utbrändhet. Stress är i grunden en naturlig reaktion som människan upplever i vissa typer av situationer. Men om vi upplever negativ stress alltför ofta och samtidigt har för få friskfaktorer i livet kan stress bli hälsofarligt.

– Stress är i grunden en överlevnadsstruktur som finns naturligt hos oss. Stressen är ett varningssystem som ser till att vi har beredskap för att fly eller slåss. Problemet uppstår när kroppen försätts i hotberedskap alltför ofta, i situationer som egentligen inte är hotfulla. Då har vi fått för mycket av någonting som gör att vi inte kan hantera stressen. Vi gör för mycket eller känner oss för pressade, och har inte tillräckligt med salutogena faktorer för att nå en balans, förklarar hon.

Så motverkas stress – med salutogena metoder

Jill Taube är också engagerad i hälso- och sjukvårdspersonalens arbetssituation, och har på senare år sett att stressrelaterade tillstånd, exempelvis utmattningssyndrom blir allt vanligare bland läkare och sjuksköterskor som utsätts för hög belastning. Problemet var synligt redan före pandemin, säger hon. Och även om hon själv mest har sett det i sin egen bransch så finns det många studier som bekräftar att negativ stress är ett utbrett problem i hela arbetslivet.

Det finns emellertid mycket man kan göra för att förebygga eller motverka stressen genom att lyfta fram de salutogena faktorerna. Arbetsgivaren har ett stort ansvar, men det är också viktigt att man som individ väljer att anamma sunda levnadsvanor i sitt liv.

– I grunden handlar det om att stärka din fysiska och psykiska kondition och sin motståndskraft. Rör dig mycket och var ute varje dag, ta hand om kroppen och knoppen. Och kom ihåg att du också behöver ingå i ett sammanhang för att känna dig hel som människa. Glöm inte bort dina existentiella och psykiska behov. Det kan till exempel vara bra att tänka på hur mycket du tar in av omvärlden, exempelvis av sociala medier, där vi jämför oss med andra hela tiden och blir stressade av det, säger Jill Taube.

Att ta hand om sig själv fysiskt, psykiskt, existentiellt och socialt är alltså väldigt viktigt för att motverka stressen. Men paradoxalt nog så är det ofta den typen av aktiviteter som vi börjar slarva med så fort vi börjar känna oss stressade – vilket gör att stressen förvärras.

– När man hamnar under stress så är det lätt hänt att man tummar på alla de här friskfaktorerna. Man tar hand om sig själv mindre, äter sämre, slarvar med sömnen och så vidare. Detta är extra tydligt när människor drabbas av verkligt utmattningssyndrom, då frontalloben inte fungerar som den ska. Man gör dåliga val, blir sämre på att planera, och fattar kortsiktiga, spontana beslut på ett dåligt sätt, förklarar hon.

Avslutningsvis vill Jill Taube ge några konkreta råd till den som vill förebygga eller motverka stressen, lyfta fram friskfaktorerna i livet och anamma ett salutogent förhållningssätt. Det här är hennes egen medicin för att hålla stressen borta:

– Rör på dig en gång i halvtimmen, res på dig från stolen och ta en runda. Försök att få in vardagsmotion i dina arbetsrutiner, exempelvis genom att göra övningen ”Kiruna” (att bryta stillasittande genom att resa sig och sätta sig ner igen tio gånger). Om du ofta sitter i möten med kunder eller klienter, fråga gärna: ”Är det okej om vi reser på oss?”

– Du behöver också motionera på riktigt, vilket är ett sätt att aktivera stressen på ett lagom sätt, så att kroppen vänjer sig vid rätt nivå av stress. Promenera varje dag, och aktivera dig genom exempelvis dans, idrott eller andra aktiviteter som ger motion. Om du är arbetsgivare kan du också ta initiativ till att dina medarbetare ska motionera och utnyttja friskvårdstimmen, som går att dra av. Det finns en struktur som stödjer friskvård i arbetslivet.

– Gå ut på lunchen. Sitt inte vid datorn och ät lunch, utan se till att komma ut och äta i lugn och ro tillsammans med kollegor. Jag känner en läkare som var chef för en stor klinik, som till och med tycker att det ska vara obligatoriskt för personal att ta lunchrast på riktigt. Det är någonting som man som arbetsgivare kan ta initiativ till.

– Andas i fyrkant. Det är en övning som innebär att man använder sig av ett fyrkantigt objekt och låter blicken följa den vänstra sidan nedifrån och upp medan man andas långsamt genom näsan och sakta räknar till fyra. Därefter gör man likadant från den vänstra sidan uppifrån till den högra sidan, och så vidare, hela vägen ”runt”. Denna övning hjälper mot ångest och stress, och kan upprepas i några minuter tills man känner sig lugnare. På så sätt kan vi skifta fokus från riktad uppmärksamhet till en mer avslappnad, spontan form.

– Pröva med meditation och yoga, som hjälper mot stress och är väldigt bra för hälsan. Man kan exempelvis göra det istället för att fastna i flödet av nyheter och sociala medier, som kan göra oss väldigt stressade. Så sent som i morse valde jag själv att yoga istället för att titta på nyheterna. Det är viktigt att veta vad som händer i världen, men det är också viktigt att kontrollera och begränsa mängder intryck vi tar in från omvärlden, säger Jill Taube.